Mina döttrars systrar

Efter att ha varit försvunnen i åtta år återfinns Lucy på ett sjukhus i New York. I hopp om att hon ska vakna ur medvetslösheten berättar hennes systrar Annie och Mimmi för henne om sina liv i Stockholm.
Annie berättar historien om en duktig men osäker flicka som levt sitt liv som fastfrusen i obestämd väntan på något. När hon en dag finner kärleken och vill adoptera ett barn märker hon att de två önskningarna är oförenliga. Mimmis liv har handlat om olika sätt att fly, både från sig själv och från sin omgivning. Lucy rymmer från en kvävande familj och kanske något ännu värre. Det blir berättelser om att våga ta emot kärleken när den dyker upp i annorlunda skepnad, om skrivandets makt och ansvar, om samhällets osynliga förväntningar och skavande roller samt om ett oväntat lyckligt parhusliv.

En bok som var okej på så sätt att jag ville läsa klart den. Men det var lite underligt dysfunktionella människor i den som var ganska obehagliga, tycker jag.